tisdag 29 april 2008

Varm etymologi

Det har blivit varmt här i Lund, så att man svettas, till och med. Magnoliorna har slagit ut, och jag har unnat mig vårens första par solglasögon, med just den där brungula tonen jag gillar, som får hela världen att se overkligt filtrerad ut. Jag blir glad av sådant.

Men, som sagt, det är varmt. Och därifrån tar vi dagens indoeuropeiska etymologi. Det germanska ord "varm" vi har finner en släkting i sanskritens gharma-, som i sin tur kommer av protoindoeuropeiska *gwhermo-. På latin dyker ordet upp som formus och på grekiska som thermos. Så när ni använder en termos för att hålla något "varmt" - glöm inte att det är exakt ordet "varm" ni värmer med!

10 kommentarer:

K. sa...

Du har fel. Gör om. 'formus' stämmer inte.

Nota bene sa...

Den initiala labiovelara klusilen i din protoindoeuropeiska form bör skrivas *gwh och inte i någon annan ordning (allra helst skulle wh upphöjas, för att betona att det är fråga om ett fonem och inte tre skilda ljud).

Etymologin för 'varm' (och då särskilt just svenskans varm) är långt ifrån så enkel och oomstridd som du låter påskina. Själv skulle jag ansluta mig till den, men skulle gärna vilja veta vilka källor du använder dig av.

Ola Wikander sa...

Nota bene:
Naturligtvis riktigt om gwh, ordningen där var en ren lapsus. Att jag inte skrev upphöjt (som jag naturligtvis är helt medveten om att man skall göra) beror på att detta är en blogg och inte en vetenskaplig text.

Och absolut: det finns alternativa etymologier till "varm" (exempelvis att koppla det till hettitiska "warnuzi"). Ord med aspirerade labiovelarer blir alltid invecklade och svåra på germanska. Den etymologi jag ger finns dock på många ställen, men den beskrivs till exempel av Winfred Lehman i hans "Gothic etymological dictionary" (s.v. "warmjan") - Lehmann är något skeptisk till den och tänker sig en sammansmältning av rötterna *ghwer- och och *wer: "A Gmc adj from *wer- may have coalesced with the reflex of PIE *gwhormo- and replaced it". Just Lehmann tar för övrigt upp kopplingen till det latinska ordet "formus" i detta sammanhang. Gamle Pokorny har också "Warm/gharma-/thermos/formus"-etymologin för övrigt (även om han för "warm" ger varianten *wer som "siehe doch"). Både Lehman och Pokorny kopplar alltså ihop "thermos", "gharma" och "formus".

Ola Wikander sa...

Andra referenser: Frisks "Griechiches etymologisches Wörterbuch" s.v. "thermos" (tyska "warm", latin "formus", skt. "gharma-"). Likaså Beekes' "A Greek Etymological Dictionary" s.v. "thermos":

"Inherited adjective, identical with Arm. j¹erm `warm', Thrak.-Phryg. germo- (...), IE *gWhermo-; also in substantivized funktion Alb. zjarm, zjarr `heat'. With o-vocalism, originally substantiv., IE *gWhormo- in Skt. gharma´- m. `heat', OPr. gorme `id.'; sec. also adjectival in Av. garma-, Lat. formus, Germ., e. g. NHG warm ..."

Ola Wikander sa...

Ännu en referens till "warm-thermos-gharma-formus":
Mallory & Adams (2006): "The Oxford Introduction to Proto-Indo-European and the Proto-Indo-European World", p. 344-345.

Så, "k.": jag tror nog visst att "formus" stämmer, och med rätt stor sannolikhet "warm" också.

K. sa...

Men skriv inte ut det som en självklarhet om du bara själv "nog tror" det med "rätt stor sannolikhet" är så. Det är problemet med sådana som du som sysslar med populärvetenskap, där ett "kanske" blir ett faktum.

Ola Wikander sa...

"K":

Ditt senaste inlägg tar sig snarast formen av en oförskämdhet, men jag skall ändå försöka svara på det. Vad gäller populärvetenskapens respektive den rena vetenskapens förhållande till "sannolikheter" och "absoluta sanningar" vill jag återigen påpeka att såpass "riktiga" vetenskapsmän som Adams, Mallory, Frisk och Beekes i detta fall inte har något emot att säga hur det "är" mycket definitivt och ultimativt. I synnerhet Beekes gör det gärna blott alltför mycket - och det i mycket vetenskapliga sammanhang. Och denna blogg är ju inte heller ens populärvetenskap, utan just en blogg - en förhoppningsvis informativ kommunikation med allmänheten. Att du sedan kommer med nedsättande uttalanden om "sådana som mig" är inte bara nedlåtande utan också svepande och generaliserande på ett, om uttrycket tillåts, mycket ovetenskapligt sätt - i synnerhet som vi (mig veterligen) aldrig träffats, du aldrig kunnat höra mig resonera privat kring vetenskapliga frågor etc. Du har aldrig läst en rad ur mitt avhandlingsarbete och liknande, och kan därför knappast uttala dig om huruvida jag är "vetenskaplig" eller inte. Det enda du kan ha läst av mig (förutom denna blogg) är just min populärvetenskapliga produktion - som är just det: populärvetenskaplig, och därmed har populärvetenskapens form och genre. Att du sedan tycks anse att den "tredje uppgiften" är en förkastlig sysselsättning för forskare får ju stå för dig. Att du ser skrivande om indoeuropeistik på en blogg som hemskt och subversivt - även när jag anger (tämligen välrenommerade)källor vid anmodan - framstår för mig som ganska märkligt.

Nota bene sa...

Jag gissade att det var en ren miss, och har full förståelse för bloggbegränsning vad gäller upphöjning.

Tack för redovisning av källor! Här kommer en till (något nyare, men ändock överens med dem du citerar).

Bjorvand & Lindeman skriver i Våre arveord (2007, reviderad och utökad utgåva) om varm bland annat: "Germ. *warma- osv. er etymologisk omstridt, men det synes rimeligst å betrakte germ. *w- som refleks av ieur. *gwh- i fremlyd. Det finnes ingen sikre moteksempler mot en utvikling ieur. *gwho- [till] germ. *wa- til tross for Seebold [...] Adjektivet for 'varm' synes etter gr. thermós [...] å dømme å ha hatt formen *gwher-mó- i grunnspråket, mens substantivet for 'varme' hadde o-vokalisme i rotstavelsen, dvs. *gwhor-mó-, jfr. [...] gind. gharmáḥ m. Men i visse språk har adjektivet fått o-vokalisme fra substantivet: lat. formus [...] Det gjelder også den germanske formen *warma-" (s. 1268) Jag gissar (hoppas) att det inte är formus relation till själva verbroten som k. ifrågasätter, snarare det som flera av de källor som nu angetts anger: att det handlar om två olika bildningar, en med e-vokalism och en med o-, där latinets formus hör till den senare. (Andrew Sihlers New Comparative Grammar of Greek and Latin (1995) föreslår roten i noll-stadiet för adjektivbildningen, alltså med vokaliskt r, vilket ju även det (i detta sammanhang, dvs. före konsonant) skulle bli ett latinskt -or-.)

Man bör vidare även konsultera Mayrhofers Etymologisches Wörterbuch zum Altindoarischen, men jag har tyvärr inte tillgång till den nu (och vet inte heller när jag har det nästa gång).

Ola Wikander sa...

Jo, naturligtvis har "formus" och "thermos" olika vokalismer- det var (för en icke-bevandrad publik) relationen till roten jag ville ha fram i mitt korta lilla blogginlägg.

Tack så mycket för utdraget ur Bjorvald/Lindeman för övrigt!

Ola Wikander sa...

Frågan om initiala *gwh- på germanska sysselsätter fler än oss, för övrigt:
http://tech.groups.yahoo.com/group/
cybalist/message/4905

Just den tänkta etymologin "bane"<*gwhon- (som i "han-", "kuenzi" etc.) är iofs. intressant. Jag vet att Calvert Watkins gjorde mycket av den i sin "How to Kill a Dragon", men jag är ändå osäker.