torsdag 24 april 2008

There can be only one!

Minns ni den härliga gamla 80-tals-b-filmen Highlander? Så klart ni gör. Man måste ju gilla en film med en egentligen fransktalande skådespelare som försöker bryta på skotska, spelar odödlig och svingar japanskt svärd. Helt lysande. Den första filmen alltså - uppföljaren var verkligen en av de sämsta filmerna i världshistorien. Vad få vet är dock att den ursprungliga filmen har påverkats av jämförande indoeuropeisk språkvetenskap - om än i mycket missförstådd form.

Minns ni skurken i Highlander? Han kallades The Kurgan, och hade ett gräsligt fult flin medan han svingade sitt ännu större svärd mot vår stackars Christopher Lambert, som gjorde vad han kunde och till sist besegrade fulingen. Men varför kallades skurken The Kurgan? Jo, se detta är ett av de mer bisarra exemplen på den indoeuropeiska språkvetenskapens receptionshistoria.

Filmen beskriver "kurganerna" som ett forntida, extremt grymt folk som allmänt slog ihjäl människor, brände röda stugor, slog små barn och sade fula ord. Så vitt jag vet har något folk som kallat sig så aldrig funnits - MEN: en av de allra vanligaste teorierna om de indoeuropeiska språkens ursprung är den så kallade kurganteorin. Enligt denna talades det indoeuropeiska protospråket av folk i södra Ryssland och Ukraina, folket i vad som brukar benämnas "kurgankulturen", efter ett slags gravhögar de lämnade efter sig. Enligt den klassiska (och i dag något utdaterade) versionen av kurganhypotesen spred detta folk sitt språk genom råa invasioner, och så kom det sig att vi alla idag talar indoeuropeiska språk. Den litauiska arkeologen Marija Gimbutas såg detta "kurganfolk" som en samling råa, patriarkaliska sällar, som med våld spred sitt språk och underkuvade de "fredliga, gudinnetroende" förindoeuropeiska invånarna i Europa. Kurgantesen är än idag populär (den har mycket som talar för sig, framför allt i fråga om protoindoeuropeiskans rekonstruerade ordförråd), men Gimbutas' egendomliga politiska idéer har som tur är oftast rensats bort från den. Men innan dess hann de alltså skapa en skurk i en b-film. Outgrundliga äro populärkulturens vägar.

Ännu skummare är att "kurganen" i filmen slåss mot skotska högländare: enligt kurganteorin skedde spridningarna från Ukraina någon gång mellan 4500 och 2500 f.Kr. Då bar man inga kiltar, om man säger så.

1 kommentar:

Stefan Sanmare Ahlskog-Back sa...

En intressant hypotes som nästan alla, inklusive historiska kartböcker, förbiser, är den eventuella översvämning som kan ha drabbat Svarta havs-området när inlandsisen smälte bort och vattennivåerna i Medelhavet steg. Det kan ha levt många människor i det område som idag ligger under havet. Lättaste vägen att fly var norrut, till området norr om dagens Svarta Havet. En alltför stor befolkning tvingade dem sedan att sprida sig åt olika håll, mot Indien, Iran, Ryssland, Europa. Indoeuropeerna?