Hur Rasmusøn blev Rasmuson

I det senaste numret av Språktidningen medverkar min fästmö Rebecca Bugge med en artikel om hur övergången från danska till svenska i Skåne speglas i texterna på gravstenarna i St Petri kyrka i Malmö - hur valet av språk användes som politisk markör under de turbulenta åren efter Roskildefreden. Fortfarande i döden kunde innehavarana av stenarna göra språkpolitiska statements, så att säga. Läs en förhandstitt av artikeln här!

Rebecca fortsätter också att skriva kvinnohistoria på sin blogg - senast om en anglosaxisk härskarinna från Mercia på 800-talet. Läs och lär här!

Staffordshire Hoard

Det här är en rolig nyhet.

Uninvited

Var det någon mer än jag som på det glada 80- och tidiga 90-talet spelade den gamla mac-klassikern Uninvited (ett mycket suggestivt och bitvis något obehagligt peka-och-klicka-äventyr på skräcktema)? Jag älskade det förbannat omöjliga spelet, med den onda zombiedamen, den klingande "I've got you"-dödskallen och - värst av allt - den lille impen som sprang förbi med sin förbaskade nyckel. Och att det bespökade husets gamle "master" hade hetat Crowley var också en lustig referens.

Naturligtvis fanns det lite paleolingvistik i spelet också. Man kunde lära sig små praktiska trollformler från murkna papyrer som man hittade här och där. Dessa formler var klassiska:

Instantum illuminaris abraxas!

(underbart kvasilatin, eller hur? Man orsakade blixtar när man uttalade dessa ord, i alla fall)

och

Specan heafod abraxas!

(rena anglosaxiskan, eller ja, anglosaxiska utan böjningar. Specan betyder "tala", alltså speak, och heafod är "huvud". Besvärjelsen fick mycket riktigt skulpterade huvuden och annat liknande att börja lägga ut texten. Mycket praktiskt.)

Ordet abraxas (även känt som abrasax) förekommer ofta i de antika magiska papyrerna (Papyri Graecae Magicae). Mycket praktiskt är att dess numerologiska värde är 365. I vissa gnostiska riktningar blev det namnet på ett slags gudaväsen, som avbildas med basiliskliknande kropp och två ormar som ben. Jag har länge misstänkt att denna gestalt åsyftas i Current 93's ytterligt gnosticerande låt They Return to their Earth i textraden Serpent's feet are the motion.
En annan rolig språklig kommentar är att personen jag en gång i lågstadiet fick spelet av inte kunde uttala titeln, utan återgav den som Unduladvig. Vilket språk är det, månne?

Legender fortsätter!

Tre gånger har vi nu dinerat på en trevligt familjär taiwanesisk restaurang i Londons Chinatown - maten var ungefär hur stark som helst, men god! Namnet på stället är ganska skoj för en gammal språkräv: Leung's Legends Continue låter ju onekligen förtroendeingivande ...

Har ägnat lite tid åt att läsa ytterligt brittiska saker, som en bit ur The Battle of Maldon (på anglosaxiska) - samt Dorothy Sayers' Strong Poison. Fina grejer. Ur den förstnämnda textens början:

Het þa hyssa hwæne hors forlætan,
feor afysan, and forð gangan,
hicgan to handum and to hige godum.

þa þæt Offan mæg ærest onfunde,
þæt se eorl nolde yrhðo geþolian,
he let him þa of handon leofne fleogan
hafoc wið þæs holtes, and to þære hilde stop;