Har just färdigställt en tenta för mina studenter som läser den hebreisk-exegetiska textkursen i vår. Valda texter ur Exodus, Jesaja och Psaltaren handlar delkursen om (den förra koncentrerade sig helt på Genesis). Det är ett invecklat arbete att sätta ihop en god tentamen, om man vill göra det med lite stil. Den skall testa olika förmågor (i detta fallet språkliga, religionshistoriska, textexegetiska, textkritiska) - och med lite tur skall studenten faktiskt lära sig något på att genomföra tentan också. Det är ett grannlaga arbete.
Detta är sista kursen jag håller på Lunds universitet innan jag drar till Uppsala för första året av min Pro Futura Scientia-tjänst. Det känns lite vemodigt på ett sätt, men det som ligger framför mig är ju så oerhört spännande. Ett år i Uppsala, tre forskarår i Lund och ett år utomlands. Inte illa. Det blir protonordvästsemitisk poetik för hela slanten.
En ny recension (i Review of Biblical Literature) har förresten just kommit av den antologi om Jesaja som jag deltog i förra året. Recensenten tycker att min artikel i volymen är "provocative", vilket ju är en lite kul formulering, men han verkar i övrigt positiv till texten. Men jo, en brandfackla är texten i viss mån!
Visar inlägg med etikett psalmer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett psalmer. Visa alla inlägg
söndag 27 maj 2018
tisdag 4 augusti 2015
lördag 17 januari 2009
Manikeisk hymn nr. 240
Ägnade lite tid åt att från koptiskan översätta en text ur den manikeiska psalmboken, en trevlig volym som jag lyckades få tag på vid en utgallring av ett bibliotek (tillsammans med Crums jättelika koptiska lexikon). Jag tänker här delge er texten; det kan vara värt att notera att "Bema" (grekiskt låneord för "pulpet", "plattform") betecknar en sådan som man ställde fram för att symbolisera den inte längre närvarande religionsgrundaren, nämligen Mani själv, vid en särskild Bema-fest som var till åminnelse av Manis död. Hållen till godo!
Vi välsignar och besjunger dig, vår fader Mani, o du ärofulle.
Du är den vi åkallar, odödlige Fader, Konung, Gud; hör din flock, o du ärofulle.
… han som Fadern sände från höjden, för att han skulle frigöra de själar som räknats till honom, o du ärofulle.
Därför firar vi nu och fulländar din heliga dag, i det att vi tillbringar natten och håller vakt i din glädje, o du ärofulle.
Du är ett odödligt väsen på denna tredjes dag. Du är ett sändebud, en annan har sänt dig till oss, o du ärofulle.
Tvätta oss därför nu i din glädjes daggdroppar, ty vi är förordnade att tjäna ditt heliga Bema, o du ärofulle.
Öppna för oss vägen genom himlarnas valv och vandra före oss till ditt konungarikes glädje, o du ärofulle.
Vi är vana att dyrka ditt sätes tecken, när du sprider ut det på dagen för fyllandet av måttet, som idag är dolt, o du ärofulle.
Ära till dig, Mani, du ärofulle; seger till ditt välsignade Bema, o du ärofulle, och den välsignade Marias själ.
Vi välsignar och besjunger dig, vår fader Mani, o du ärofulle.
Du är den vi åkallar, odödlige Fader, Konung, Gud; hör din flock, o du ärofulle.
… han som Fadern sände från höjden, för att han skulle frigöra de själar som räknats till honom, o du ärofulle.
Därför firar vi nu och fulländar din heliga dag, i det att vi tillbringar natten och håller vakt i din glädje, o du ärofulle.
Du är ett odödligt väsen på denna tredjes dag. Du är ett sändebud, en annan har sänt dig till oss, o du ärofulle.
Tvätta oss därför nu i din glädjes daggdroppar, ty vi är förordnade att tjäna ditt heliga Bema, o du ärofulle.
Öppna för oss vägen genom himlarnas valv och vandra före oss till ditt konungarikes glädje, o du ärofulle.
Vi är vana att dyrka ditt sätes tecken, när du sprider ut det på dagen för fyllandet av måttet, som idag är dolt, o du ärofulle.
Ära till dig, Mani, du ärofulle; seger till ditt välsignade Bema, o du ärofulle, och den välsignade Marias själ.
måndag 4 augusti 2008
Anglofili
Idag blir det engelska igen, en av de vackraste texterna på det språket jag vet - närmare bestämd William Blakes And did those feet, ursprungligen tagen från inledningen till hans långa, episka dikt Milton. Texten handlar om legenden om att Jesus skulle ha besökt England och Glastonbury. Sjungen som psalm brukar den ofta kallas Jerusalem, vilket är lite förvirrande, då Blake också skrivit ett stort poem med det namnet, ur vilket texten alltså inte är tagen. Man bör särskilt notera talet om dark satanic mills, som eventuellt syftar på den tidiga industriella revolutionen, och naturligtvis frasen chariot of fire, som är en referens till den bibliska berättelsen om Elias himmelsfärd. Just det uttrycket lånades som namn på en alldeles lysande (och precis som Blakes text mycket brittisk) film. Nationalromantik har sin charm, i alla fall när den framställs av en sådan härlig kryptognostisk romantiker som WB ...
And did those feet in ancient time,
Walk upon England’s mountains green
And was the holy Lamb of God,
On England’s pleasant pastures seen
And did the Countenance Divine,
Shine forth upon our clouded hills?
And was Jerusalem builded here,
Among these dark Satanic Mills?
Bring me my Bow of burning gold;
Bring me my Arrows of desire:
Bring me my Spear: O clouds unfold:
Bring me my Chariot of fire!
I will not cease from Mental Fight,
Nor shall my sword sleep in my hand,
Till we have built Jerusalem,
In England’s green & pleasant Land.
And did those feet in ancient time,
Walk upon England’s mountains green
And was the holy Lamb of God,
On England’s pleasant pastures seen
And did the Countenance Divine,
Shine forth upon our clouded hills?
And was Jerusalem builded here,
Among these dark Satanic Mills?
Bring me my Bow of burning gold;
Bring me my Arrows of desire:
Bring me my Spear: O clouds unfold:
Bring me my Chariot of fire!
I will not cease from Mental Fight,
Nor shall my sword sleep in my hand,
Till we have built Jerusalem,
In England’s green & pleasant Land.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)