Ett roligt exempel på onomastisk ideologi är namnet på den feniciska prinsessan Isebel i Bibelns Konungaböcker (hon som importerades och blev hustru åt den israelitiske konungen Ahab). Namnet på denna Baalsdyrkarinna från Tyros säger ganska mycket: i den vokalisering som traderats betyder namnet (på hebreiska 'Izevel) något i stil med "ej upphöjd", vilket ju är ganska egendomligt. Men när man fick läsa Baalsdyrkares egna texter - nämligen kilskriftstexterna från bronsålderns Ugarit - fick det hela en mer sannolik förklaring. I dessa texter kallas guden Baal ofta för zabulu, "prins, furste". Särskilt vanlig är frasen zabulu ba‘lu ’arṣi, "furst Baal av jorden" eller "fursten, jordens herre" (Baal betyder i sig "herren"). Ännu roligare blir det när man i de ugaritiska texterna faktiskt finner uttrycket 'iya zabulu ("var är fursten?") utropat när Baal försvinner ned i dödsriket. Detta är alltså en sannolik bakgrund till Isebels namn: ett kultiskt Baalsdyrkande utrop som sedan omtolkats i mindre vacker dager av teologiska skäl.
För övrigt är just ordet zabulu (på hebreiska zevûl) troligen bakgrunden till namnet på demonen Beelsebul ("Baal, fursten") och den nedsättande förändrade varianten Beelsebub ("Flug-Baal", "Flugornas Herre", som gjorts känd av William Golding).
3 kommentarer:
Min gode vän Musikhistorikern berättade här om dagen att man på Google Maps kan se den kringbyggda gården hos Stockholms frimurarloge. Den är annars bara tillgänglig för högt graderade medlemmar. Där står en staty av Baal!
Kan man verkligen se det på Google Maps?
Nja, det är nog rätt svårt att identifiera gudomar utifrån hur deras hjässor ser ut på flygfoton. Om jag förstod Musikhistorikern rätt så är det känt på annat sätt vem belätet föreställer, men tidigare har ingen annan än de invigda kunnat se det.
Skicka en kommentar