I lördags recenserade DN min bok Ett träd med vida grenar - de indoeuropeiska språkens historia. Recensionen är mycket vänlig: "Med suverän överblick och uppenbar fascination redogör han inte bara för hur det protoindoeuropeiska språket kan ha låtit, utan också för vad man med hjälp av PIE:s ordförråd kan få fram om de människor som en gång talade det", säger recensenten. Vad gäller hans önskan om mer information om glottokronologi vill jag bara citera Lyle Campbell som i sin Historical Linguistics lakoniskt säger om ämnet på sidan 201: "In what follows, it is discussed in some detail, not because it merits such attention, but because it has proven particularly misleading and it is important to understand why it should be avoided".
Läs recensionen här!
6 kommentarer:
Läs senaste nummret av Språktidningen också, de skriver om boken din däri den här månaden!
Såg det nu! Tack för iakttagelsen!
Hej Ola!
nu har jag köpt din bok i julklapp till min syster. Hon kommer att bli mycket glad. Men jag har problem med rimmandet. Svenskan har vettiga rim på varken "östtochariska" eller "dnghu". Jag undrar om du kan rekommendera något?
hälsningar och stort tack
anonymus
Det bästa jag kan komma på skulle vara att rimma *dnghu på "Ringo", som i Starr - men vad han skulle ha med saken kan jag då inte för mitt liv förstå ;-) Och det är ju något av ett nödrim oavsett vilket!
Det fick bli utan rim - på ett japanskt versmått:
Du öppnar boken
och läser vad ingen hört
på femtusen år.
anonymus
Ah, en haiku! Läckert! :-)
Skicka en kommentar