Gyllene ljus

En av fördelarna med att ägna sig åt diverse språk är att man kan få tillgång till de kulturskatter som hör till dem och burits upp av dem. Ett exempel i mitt fall är jiddischkulturen och i synnerhet dess musik: faktum är att mina tidigaste kunskaper i jiddisch kommer just från de underbart vemodiga (eller ibland glada) sångerna på det språket, från klezmer och annan östeuropeisk judisk musik. Jag minns väl hur jag stavade mig genom texthäftet till Jacqui Süssholtz' insjungningar av klassiker som Oyfn veg shteyt a boym och Shlof zhe mir, mayn Yankele ...

Och nu vill jag i någon mån bidra till detta själv. Nedan finns en inspelning jag gjort av folksången Goldene likhtlekh, en vacker jiddischsång där jagpersonen är en drömsk flicka som vandrar längs stranden för att få se sin älskade: hoppas ni skall gilla den!



Man kan ladda ner en mp3 här.

Russin och mandlar

Dagens text blir texten till en jiddischsång, närmare bestämt klassikern "Rozhinkes mit mandlen" ("Russin och mandlar") ur Abraham Goldfadens operett Shulamis. Den skrevs 1880, och jag återger här de första stroferna ur den vackra och ganska symboliska vaggsången. Notera de många hebreiska orden - bland andra beys-hamikdosh ("tempel"), kheyder ("rum"), almone ("änka"), keseyder ("ständigt, hela tiden"), soykher ("köpman") och tvues ("sädeslag", "varor"). Och pojkens namn i sången, Yidele, betyder "liten jude", vilket väl är ett likadant symbolnamn som moderns, Bas-Tsiyoyn, "Sions Dotter".

In dem beys-hamikdosh, in a vinkl-kheyder,
zitst di almone Bas-Tsiyoyn aleyn.
Ir ben-yokhidl, Yidelen, vigt zi keseyder
Un zingt im tsum shlofn a lidele sheyn:
Ay-lyu-lyu!

Unter Yideles vigele
shteyt a klor vays tsigele.
Dos tsigele iz geforn handlen -
dos vet zayn dayn baruf:
Rozhinkes mit mandlen...
Shlof zhe, Yidele, shlof!

In dem lidl, mayn kind, ligt fil nevies...
Az du vest a mol zayn tsezeyt oyf der velt,
a soykher vestu zayn fun ale tvues
un vest fardinen in dem oykh fil gelt ...
Ay-lyu-lyu

Un az du vest vern raykh, Yidele,
zolstu zikh dermonen in dem lidele:
"Rozhinkes mit mandlen" -
dos vet zayn dayn baruf!
Yidele vet alts handlen -
shlof zhe, Yidele, shlof!

"I templet, i ett hörnrum
sitter änkan, Sions Dotter, ensam.
Sin ende son, Yidele, vaggar hon ständigt
och sjunger honom en vacker liten sång:

'Under Yideles vagge
står en klarvit get.
Geten åkte för att handla -
det skall bli ditt yrke:
Russin och mandlar.
Sov, min Yidele, sov!
Ay-lyu-lyu

I sången, mitt barn, ligger många profetior:
när du en dag kommer att vara ute i världen
kommer du att bli en köpman för alla slags säd
och i det kommer du att tjäna mycket pengar.
Ay-lyu-lyu

Och när du blir rik, Yidele,
skall du minnas den lilla sången:
"Russin och mandlar" -
det skall bli ditt yrke!
Yidele kommer att handla med allt -
sov, min Yidele, sov!'"

Och rozhinkes mit mandlen ("russin och mandlar") var en av de "lyxigaste" sakerna man kunde tänka sig i de judiska samhällena i Östeuropa. Jag blev själv en gång bjuden på denna delikatess av en vän med jiddisch som modersmål. Det var verkligen så gott som sången antydde.

Mipney ma

... är en hjärtskärande vacker judisk sång, med en av de vackraste, nästan gnosticerande, beskrivningar av själens exil i materien som jag hört. Texten påminner nästan lite om Jalal ad-Din Rumis beskrivning av vassflöjten som sjunger om sitt saknade ursprung i vassriket. Sången har bland annat spelats in av The Klezmatics, ett av mina favoritband, och i enlighet med deras version återger jag den här med ashkenaziskt (östeuropeiskt) uttal:

Mipney ma, mipney ma
yoredo ha-neshomo?
Mipney ma, mipney ma
yoredo ha-neshomo?
Me-igro romo
le-viro amikto...
Hayerido tsoyrekh aliyo hi.

Texten är språkligt blandad. Orden me-igro romo le-viro amikto är arameiska, medan resten är hebreiska. Denna till synes egendomliga blandning är inte helt ovanlig i judiska religiösa texter.
Hursomhelst betyder det hela lite fritt översatt:

"Varför, varför
steg själen ned?
Varför, varför
steg själen ned?
Från den höga höjden
till den djupa avgrunden...
Nedstigandet blir åter en väg tillbaka upp."

Tony Kushner har gjort en ganska snygg engelsk översättning på vers:
Why did the soul, tell me this,
Tumble from Heaven to the Great Abyss?
The most profound descents contain
Ascensions to the heights again...

Magnifikt, helt enkelt.