"Låt texten vara död."
Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
onsdag 13 augusti 2008
Indoeuropeiskt nätsläpp!
Nätbokhandlarna är tidiga som vanligt! Min bok om indoeuropeiska språk, Ett träd med vida grenar, är nu tillgänglig från både Adlibris och Bokus (mycket snart torde den väl finnas i den fysiska handeln också). I boken kan man läsa om hur hettitiskans huhhas och latinets avus (båda med betydelsen "farfar/morfar") egentligen hänger ihop, om vad hästens tämjande har med språkhistoria att göra och om den protoindoeuropeiske himmelsguden *Dyêus (och hur vi kan känna till hans namn, trots att dyrkarna inte kunde skriva) - och mycket annat. Kort sagt: en bok som berättar om vår språkfamilj och dess historia, och om hur forskningen kunnat rekonstruera ungefär hur den familjens "förmoderspråk" lät för kanske 5000-6000 år sedan!
Etiketter:
Ett träd med vida grenar,
ljudlagar,
protoindoeuropeiska
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Smaskigt omslag! Alltid pluspoäng för det.
Jo, visst är det läckert!
Ser mycker fram emot att läsa boken! Jag hade stor behållning av I Döda Språks Sällskap (har en förkärlek till semitiska och protosemitiska språk) och hoppas att din nya bok blir minst lika bra.
Allt väl.
Hoppas den nya faller på läppen - och visst är det hur kul som helst med semitologi!
Jag såg den på Akademibokhandeln nu i lördags! Väldigt snygg!
Skicka en kommentar