Anatomisk strof

Sitter just nu på ett hotellrum i Stockholm; ett nattligt telefonsamtal till hembyggden fick mig att minnas den vackra patologidevis, som bland annat finns inhuggen över ingången till gamla anatomen (numera kulturanatomen) i Lund:

Hic locus est ubi mors gaudet succurrere vitae.
"Här är den plats där döden gläds åt att bispringa livet."

Känner mig särskilt mysnöjd med att kunna återge hexametern i min översättning ovan, liksom att ha fått fram den snygga ordagranheten i "bispringa" jämfört med den etymologiska bakgrunden till succurrere, som bokstavligen blir "springa under".

Den orfiska hymnen till Hekate

Apropå det förra inläggets fokus på gudinnan Hekate slängde jag ihop en liten översättning av den orfiska hymnen till densamma. Till skillnad från den orfiska hymnen till Hermes (som jag översatte i ett tidigare inlägg) har jag inte översatt till hexameter: epiteten blev för många och metriskt inveckade. Som förklaring till den sista raden kan sägas att "koherden" (boukolos) uppenbarligen var titeln på något slags ritofficiant eller präst i Dionysos-mysterierna. Vad rent språkliga finesser anbelangar gillar jag särskilt bahuvrihi-sammansättningen krokopeplos ("med saffransgul klädnad"). Hållen till godo!

Einodian Hekatên, klêizô, Trihoditin Erannên,
Ouranian, Chthonian, te kai Einalian, Krokopeplos.
Tymbidian, Psychais Nekyôn meta bakcheuosan,
Perseian, Philerêmon, agallomenên elaphoisi.
Nykterian, Skylakitin, amaimaketon Basileian.
Thêrobromon, Azôston, aprosmachon Eidos echousan.
Tauropolon, Pantos Kosmou Klêidouchon, Anassan,
Hêgemonên, Nymphên, Kourotrophon, Ouresiphoitin.
Lissomenos, Kourên, teletais hosiaisi pareinai,
Boukolôi eumeneousan aei kecharêoti thymôi.

"Vägarnas Hekate besjunger jag, den vackra av trekorsningarna,
av himlen, underjorden och havet, med saffransgul klädnad,
av gravar, som firar Bakchos' mysterier med de dödas själar,
Perses' dotter, som älskar ensamheten, som gläder sig åt hjortar,
den nattliga, hundars beskyddarinna, den oövervinnerliga drottningen,
av vilda djurs rytande, den obegördlade, som äger obekämpbar åsyn,
tjurherdinnan, hela världens nyckelbärare, härskarinnan,
ledarinnan, bruden, ynglingars närare, bergsvandrarinna,
flickan - som jag ber att närvara vid våra helgade invigningar
och att alltid ge sin nåd i sinnet till Koherden"

And once more ... with feeling ... in Greek!

För dem som gillar grekiska kan jag förresten inte undanhålla den grekiska texten till den orfiska hymn jag översatte i det förra inlägget. Så här kommer den alltså (i transkription, utan accenter, vilka skapar tekniska problem):

Klythi meu, Hermeia, Dios angele, Maiados hyie,
pankrates êtor echôn, enagônie, koirane thnêtôn,
euphron, poikiloboule, diaktoros Argeiphonta,
ptênopedile, philandre, logou thnêtoisi prophêta,
gymnasin hos chaireis doliais t' apatais, strophiouche,
hermêneu pantôn, kerdempore, lysimerimne,
hos cheiressin echeis eirênes hoplon amaémphes,
Kôrykiôta, makar, eriounie, poikilomythe,
ergasiais eparôge, phile thnêtois en anankais,
glôssês deinon hoplon, to sebasmion anthrôpoisi -
Klythi meu euchomenou, biotou telos esthlon opazôn
ergasiêisi, logou charisin kai mnêmosynêisin.

En klassisk översättning till rimmad engelsk vers (jambisk pentameter) gjordes av Thomas Taylor på 1700-talet. Den har också ett visst schvung, om inte annat som tidsdokument:

Hermes, draw near, and to my pray'r incline,
angel of Jove, and Maia's son divine;
Studious of contests, ruler of mankind,
with heart almighty, and a prudent mind.
Celestial messenger, of various skill,
whose pow'rful arts could watchful Argus kill:
With winged feet, 'tis thine thro' air to course,
O friend of man, and prophet of discourse:
Great life-supporter, to rejoice is thine,
in arts gymnastic, and in fraud divine:
With pow'r endu'd all language to explain,
of care the loos'ner, and the source of gain.
Whose hand contains of blameless peace the rod,
Corucian, blessed, profitable God;
Of various speech, whose aid in works we find,
and in necessities to mortals kind:
Dire weapon of the tongue, which men revere,
be present, Hermes, and thy suppliant hear;
Assist my works, conclude my life with peace,
give graceful speech, and me memory's increase.

Orfisk hymn till Hermes

De orfiska hymnerna är en textsamling som ligger mig varmt om hjärtat. Dessa hexameterinvokationer av olika gudomligheter sattes samman på grekiska någon gång under senhellenism eller tidig romersk kejsartid, och de brukar ofta antas ha något att göra med den asketisk-mystiska orfikerrörelsen. Samlingen består av 87 hymner, och de har också haft ett viktigt efterliv i och med att till exempel renässanshermetikern Marsilio Ficino rekommenderade deras användning i planetdyrkan och astrologisk-magiska ritualer. Han översatte dem också till latin - en mycket vacker modern (fast till stilen renässansartad) tonsättning av hans tolkningar av de planetära gudomarnas hymner finns på skivan Secrets of the Heavens, som varmt rekommenderas.

Jag har roat mig själv med att åstadkomma en svensk översättning av en av dessa hymner, nämligen nummer 28, till Hermes. Textens rubrik stipulerar för övrigt att den skall reciteras till rökelse av olibanum (virak). Så stränga din fela och fatta din lur, som Thomas Wiehe skulle ha sagt, tänd rökelsen och mässa. Eller läs bara. Jag har översatt till svensk hexameter - de klassiska cesurerna saknas, men själva versmåttet är i alla fall rätt. Hållen till godo:

Hör mig Hermes, härold till Zeus och framfödd av Maia,
du med allsmäktigt hjärta, tävlans och dödligas herre,
vänlige härold av skiftande råd, som dödade Argos,
männens vän med bevingade skor, du som utsäger orden,
du som gläds åt tävlingar, listigt och falskt – som bär bandet,
du som är alltings tolk, som ger vinster, som löser bekymmer,
du som i dina händer bär fredens skuldfria vapen –
Korykos är ditt hem, Eriounios, talet ditt skiftar –
du som hjälper i arbete, vän i de dödligas trångmål,
tungans skrämmande vapen, det för människor högsta –
Hör mig nu när jag ber, och ge livets goda fulländning
i mina verk, i ordens skönheter och i mitt minne!