Sitter och småglor på den omtalade serien "Klass 9A", och noterade där en lustig språklig egenhet: en av klassmedlemmarna, som normalt talar klingande miljonsvenska, skulle imitera (och driva med) en kvinna han träffat - och då växlade han helt självklart och oproblematiskt över till precis lika klingande malmöitiska (av "infödd svensk" typ) för att imitera henne. Förbannat vacker illustration av diglossi i praktiken!
Och så har jag nu skickat in mitt "paper proposal" till den kommande exegetik-konferensen i Göttingen som jag skall åka på i oktober: det hela kommer att heta "When Heroes Fall: Drought and Death in Aqhat and Kirta and their Echoes in 2 Sam 1:21".