Visar inlägg med etikett David Lynch. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett David Lynch. Visa alla inlägg
måndag 6 oktober 2014
fredag 15 augusti 2014
Your guys
Tittar igenom den nya blurayutgåvan av Twin Peaks - "The Entire Mystery" (som inte minst för första gången innehåller de bortklippta scenerna ur Fire Walk With Me - briljanta grejer, som vanligt). Och se där, också i extramaterialet finns språkliga underbarheter. David Lynch använder nämligen en makalös lingvistisk konstruktion: pluralformen "you guys" i ett slags pseudogenitiv - "your guys"!
Fantastiskt, eller hur? "Guys" som ett slags grammatikaliserad partikel!
Fantastiskt, eller hur? "Guys" som ett slags grammatikaliserad partikel!
söndag 15 december 2013
Idéer
David Lynch är en person som inspirerat mig mycket på många sätt. Jag finner idag skäl att citera en mycket illustrativ sak han en gång sade om den kreativa processen:
Ideas are the best thing going. Somewhere there’s all the ideas, and they’re sitting there and once in a while one will bob up and the idea is made known suddenly. Something is seen and known and felt all at once, and along with it comes a burst of enthusiasm and you fall in love with it. It’s unbelievable that you could get ideas and that someone could give you money to make a film from them.
And you’ve gotta be true to them because they’re bigger than you first think they are. They’re almost like gifts, and even if you don’t understand them a hundred per cent, if you’re true to them, they’ll ring true at different levels. But if you alter them too much they won’t even ring; they’ll just sort of clank. I really believe it’s like The Beach Boys said: ‘Be true to your school.’ Later on someone might tell you, ‘That’s a very uncommercial idea,’ or ‘That’s going to make a hundred million dollars.’ But if you’re thinking about that up front, for me you’re thinking about the wrong things.
Den bild Lynch här ger av berättandet som ett slags inspirativ verksamhet där man bara måste "ta emot" det som idévärlden ger en är på många sätt en tillalande tanke. Stephen King uttrycker samma grundläggande ställningstagande som att berättelsen redan finns där, som ett fossil: författarens uppgift är att frilägga fosilet så väl som möjligt. Min store idol William Blake hade liknande idéer.
Idag upplevde jag något liknande. Det är lika fantastiskt varje gång det sker.
Ideas are the best thing going. Somewhere there’s all the ideas, and they’re sitting there and once in a while one will bob up and the idea is made known suddenly. Something is seen and known and felt all at once, and along with it comes a burst of enthusiasm and you fall in love with it. It’s unbelievable that you could get ideas and that someone could give you money to make a film from them.
And you’ve gotta be true to them because they’re bigger than you first think they are. They’re almost like gifts, and even if you don’t understand them a hundred per cent, if you’re true to them, they’ll ring true at different levels. But if you alter them too much they won’t even ring; they’ll just sort of clank. I really believe it’s like The Beach Boys said: ‘Be true to your school.’ Later on someone might tell you, ‘That’s a very uncommercial idea,’ or ‘That’s going to make a hundred million dollars.’ But if you’re thinking about that up front, for me you’re thinking about the wrong things.
Den bild Lynch här ger av berättandet som ett slags inspirativ verksamhet där man bara måste "ta emot" det som idévärlden ger en är på många sätt en tillalande tanke. Stephen King uttrycker samma grundläggande ställningstagande som att berättelsen redan finns där, som ett fossil: författarens uppgift är att frilägga fosilet så väl som möjligt. Min store idol William Blake hade liknande idéer.
Idag upplevde jag något liknande. Det är lika fantastiskt varje gång det sker.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)