Visar inlägg med etikett Tok pisin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tok pisin. Visa alla inlägg

söndag 24 maj 2009

Kulturell lingvistik

Idag satt jag på café Ariman och samtalade i några timmar med en av rikets mer kända författare, som var på besök i Skåne och ville träffas. Det visade sig att vi kunde diskutera inte bara vissa kulturella ting utan också Joseph Greenbergs lexikala masskomparation, gotiska, tok pisin och Cavalli-Sforzas genetiska studier av den indoeuropeiska språkspridningen - trevligt att se sådana intressen där!

söndag 22 mars 2009

Papuansk wiki

Kul är att se att Wikipedia numera också har en avdelning på det helroliga språket Tok pisin, ett kreolspråk som talas i Papua Nya Guinea (som jag tidigare skrivit om på bloggen). Under uppslagsordet USA (Ol Yunaitet Stet)kan man bland annat få lära sig att Dispela (Ol) Yunaitet Stet bilong Amerika ... emi wanpela kantri long Not Amerika. Ekonomi bilong Yunaitet Stets i moa bikpela long ol narapela kantri bilong wol.

dvs.
"Amerikas förenta stater är ett land i Nordamerika. Förenta staternas ekonomi är den största bland världens länder."

... tror jag. Bilong bilong bilong ...

söndag 6 april 2008

Pigeon! Pigeon! Like your English!

Jag gillar pidgin- och kreolspråk (vem gör inte det?). Ett roligt exempel är ett av de kändaste av dem, nämligen tok pisin, som är allmänspråk i Papua Nya Guinea. Vad sägs om den här meningen, som förekom på en reklamskylt för tandkräm: Plenti switpela i save bagarapim tit bilong yu hariap ("Mycket sötsaker kan förstöra dina tänder snabbt")? Lysande, eller hur?

Notera särskilt användningen av vad som ursprungligen varit hela fraser ("bugger up" och "hurry up") som enstaka ord. Det förstnämnda är ju för övrigt ganska grovt på engelska, men på tok pisin betyder det bara "förstöra". Ändelsen -im (av eng. "him") har grammatikaliserats och blivit markör för transitivitet. Helskoj.

Tok pisin har tagit upp en hel del från sin papuanska bakgrund: så skiljer man till exempel på dualis och pluralis vid pronomen ("yumi" är "vi" i dualis och "mipela" är plural - detta "pela" som ständigt återkommer är eng. "fellow") och likaså skiljer man på inklusivt och exklusivt "vi" (som innefattar resp. utesluter den tilltalade).

Fader vår på tok pisin är också underbar:

Papa bilong mipela
Yu stap long heven.
Nem bilong yu i mas i stap holi.
Kingdom bilong yu i mas i kam.
Strongim mipela long bihainim laik bilong yu long graun,
olsem ol i bihainim long heven.
Givim mipela kaikai inap long tude.
Pogivim rong bilong mipela,
olsem mipela i pogivim ol arapela i mekim rong long mipela.
Sambai long mipela long taim bilong traim.
Na rausim olgeta samting nogut long mipela.
Kingdom na strong na glori, em i bilong yu tasol oltaim oltaim.
Tru.