Apropå en intressant diskussion jag följt å nätet har jag kommit
att fundera över det rätt märkliga uttryckssätt som inte sällan förekommer när
skolelever av sina lärare åläggs att "forska" om något, vilket i
praktiken inte verkar betyda stort mer än "läsa på om" - en användning
av begreppet som får mången forskare att klia sig irriterat i huvudet.
Kan det inte vara så att detta bruk av ordet "forska" kommer sig av
något slags återöversättning av engelskans bra mycket bredare (och
luddigare) "research"?
Hu, i så fall.
Eller handlar det om en avhuggen användning av uttryck som "att efterforska"? Att 'forska, så att säga? Ett uttryck för aphaeresis, i så fall :-)
3 kommentarer:
(baserat på ett FB-inlägg av your truly, om någon nu vill 'forska om inläggets bakgrund ...)
SAOB
tryckår: 1925
FORSKA for3ska2, v. -ade ((†) imper. sg. forsk Tegnér (WB) 1: 20 (1801)). vbalsbst. -AN (†, Brenner Dikt. 1: 219 (1706, 1713), VetAH 1813, s. 136), -ANDE, -NING (se d. o.); -ARE (se d. o.), -ARINNA (mindre br., Stagnelius (SVS) 3: 158 (1822)).
Ordformer
Etymologi
1) om värksamhet varigm man söker vinna grundlig upplysning l. kunskap om ngt, i sht ett (orsaks)sammanhang l. -förhållande; (ivrigt) undersöka, rannsaka; särsk.: göra vetenskaplig(a) undersökning(ar); ofta företrädesvis med tanke på framletandet l. anskaffandet av härför erforderligt (förut okänt) material; förr ofta med obj.: utforska, pröva, undersöka; numera bl. absolut l. i förbindelse med prep., numera bl. (ut)i l. efter, förr stundom äv. över l. om. Forska i urkunder, i gamla handskrifter. Sitta och forska på biblioteket. Forska i arkiv. Ett oavlåtligt forskande efter sanningen. Cellarius 146 (1729). Den, som förr, med möda, flit och snille, / Til landets rikedom, naturen forska ville. Nordenflycht Svea 16 (1746). Ransaken, dödlige! edra syften, / Med bäfvan forsken er själs begär! Wallin Vitt. 1: 50 (1839). Jag fann så mycket återstå / Att forska om och fråga. Runeberg 2: 12 (1848). Protestantiska resande, som på sednare tider tänkt och forskat öfver detta ämne (dvs. den heliga gravens o. Golgatas läge). Beskow Res. 163 (1861). Rastlös tanke (hos den mångsidige Olof Rudbeck d. ä.) .. irrat kring / Att pejla, forska och fråga. Snoilsky 3: 10 (1883). jfr EFTER-, ER-FORSKA. — särsk.
a) (†) i uttr. forskande resa, forskningsresa. Agrell Maroco 2: 453 (1807). Iduna 5: 27 (1814).
b) (†) med avseende på sår, sjuk kroppsdel l. dyl.: undersöka, sondera. Lindfors (1815).
2) uppmärksamt (sökande) iakttaga, granska; numera bl. abs., förr äv. med obj. En forskande blick, ett forskande öga. Forskande betrakta ngn. Han forska bör / Hvart steg hon gör. Envallsson FarlFörtr. 9 (1794). Pinad af plågor, / Forskade deras herre (dvs. Polyfem) enhvar af gumsarnas ryggar, / Då de vandrade ut. VFPalmblad i Phosph. 1813, s. 217.
Särsk. förb. (till 1): FORSKA IGENOM10 040 l. 032, äv. GENOM40 l. 32. grundligt undersöka l. gå igenom. Tjädern skulle forska igenom mittlandet. Lagerlöf Holg. 2: 311 (1907). jfr GENOMFORSKA. —
FORSKA UT10 4. gm forskande (söka) utröna l. skaffa kännedom om. Nordenflycht Fruent. 53 (1761). Jag erbjöd mig att hemligt forska ut er / Och yppa alla edra tankar, ord / Och gerningar. Dahlgren Moreto 34 (1873). Forska ut det främmande landet. Lagerlöf Holg. 2: 310 (1907). jfr UTFORSKA.
Till SAOB
Meny
Ordböckerna
Grammatik
Akademien
Kontakt
Om webbplatsen
Länkar
Svenska Akademien
SAOL
Svensk ordbok (SO)
SAOB
SAOLhist
Cookies
Denna webbplats använder s.k. cookies för att ge användaren ökad funktionalitet.
Läs mer
© 2017 Svenska Akademien
Jovisst - men idag har ju begreppet ofta en mer specifik betydelse ...
Skicka en kommentar