GD-hebreiska!

Nyss utkommen artikel av undetecknad i Svensk teologisk kvartalskrifts senaste nummer om användningen av klassisk hebreiska och bibelcitat i Hermetic Order of the Golden Dawn och deras ritualer - kan man läsa å nätet, här!

Afrikanska byggherrar och gurkor

De många mer eller mindre esoteriska hemliga sällskapen och frimurarriterna som florerade på det glada 1700-talet (så många att man gjort ett modernt svenskt rollspel löst baserat på dem) var ofta kreativa vad det gäller namngivningen. Själv gillar jag Die afrikanischen Bauherren von der königlichen Loge der Verschwiegenheit (grundad 1767). Den sjätte graden i sagda orden hade det välkingande namnet Astronomus vor der Pforte der Götter. Och vi får ju inte glömma en av de mest berömda rosenkorsordnarna, Gold und Rosenkreutz, som så nobelt brukar förkortas GuRK (denna orden blev för övrigt viktig i och med att dess gradsystem efterbildades av Societas Rosicruciana in Anglia, vilket i sin tur gjorde att liknande gradnamn till sist hamnade i det sena 1800-talets Golden Dawn - en av de mest inflytelserika esoteriska grupperna i den moderna västerländska historien).

Men ärligt talat - GuRK?

Kabbala-dyslexi

Att definiera sin egen särart med stavning har ofta varit en trend (Erixon, Zvenzonne etc.), men riktigt lustigt är när det används för att skilja religiösa traditioner från varandra. Det är något som verkligen gäller det ord som man på svenska oftast stavar kabbala, alltså judisk mystik. Ordet är i sig bildat av det hebreiska verbet qibbel, "att ta emot", och betyder just "tradition". Som många läsare säkert vet har kabbalan efterhand sträckt sig långt utanför judendomen (Madonna är väl ett av de mer humoristiska exemplen), en process som började redan under renässansen, då tänkare som Giovanni Pico della Mirandola och Johannes Reuchlin tog upp kabbalan och skapade en kristen variant. I senare västerländsk esoterism (även ickekristen och ickejudisk) har den haft en central position (i synnerhet symboliken kring 'Etz Chayim, livsträdet). Det lustiga är nu att olika "receptioner" av kabbalabegreppet valt att stava det olika på västerländska språk. Den ursprungliga, judiska varianten brukar stavas "kabbala", medan den kristet färgade har den latiniserade stavningen "cabala" och den ockulta ofta skrivs "qabala" (en stavning som bland annat spreds av The Hermetic Order of the Golden Dawn kring slutet av 1800-talet och början av 1900-talet). Dessa varianter har folk i modern tid nästan sett som definierande, så att man uppmanar folk att behålla denna stavningsförvirring som ett slags ideologisk markör. Lite lustigt, det där.

Det är extra intressant att se dessa variationer i stavning, eftersom just kabbalan alltid lagt extrem vikt vid exakt vilka bokstäver som används för att stava ett ord (i syfte att göra bokstavsmystik, numerologi etc.) ...

Golden Dawns användande av (och ofta egenartade uttal av) hebreiska är för övrigt ett ämne jag tänkt mig för en framtida artikel. Blir skoj om jag får tid att ta tag i det. Modern västerländsk hebreiska och kvasihebreiska har sin egenartade charm - fast jag vill inte tänka på hur Madonna uttalar det ...