Personligen tycker jag att detta med att "jag läser minsann böcker" är något man inte borde göra en grej av - det borde vara självklart. Men igår kände jag för att göra ett statement, ett litet fall av privat gerillamotstånd. Så här var det:
Jag var i Hufvudstaden, där jag genomfört lite televisionär verksamhet apropå "Gud är ett verb". När jag på eftermiddagen (trött efter en alldeles för kort natt och resdag och fylld av adrenalin efter tv-inspelningen) anlände på Bromma flygplats satte jag mig i den lilla gate-salen och väntade på att flyget skulle gå. Runt mig satt mängder med människor.
Och ingen läste en bok. Ingen, så vitt jag kunde se. Kanske 50-70 procent satt däremot och fiddlade med sina mobiler. Inget ont i det - jag gjorde ju själv detsamma. Eller? Är det vettigt att man i en väntsal full med folk inte hittar en enda bokläsare? Nejmenförfan tänkte jag, släckte mobilen och grävde ur min medhavda påse fram både Gunn-Britt Sundström och Genesis med Targum Onkelos. Kom igen, folk! Inte undra på att bokförsäljare ibland anar problem.
Läs en bok ibland när du väntar. End of sermon.
Räknas vi som läser böcker på våra mobiltelefoner?
SvaraRadera