Ola Wikander skriver och funderar om gamla språk och vad de betyder för honom - om hebreiska, ugaritiska, grekiska, hettitiska, latin, gotiska och någon gång kanske till och med hurritiska. Han grubblar kring kanaaneisk religion, främreorientaliska studier och skönlitteratur - och om vår allmänna kulturskymning.
onsdag 9 juli 2008
Kul ord från Vettius
Dagens underbart invecklade grekiska ord (ur Vettius Valens' Anthologiai) är anoikodespotêtos - ett passivt verbalnomen med betydelsen "inte utsatt för hushärskarskap". Inte illa :-)
Haha, dagens ord! Känns ungefär lika användbart som när jag i min nybörjarkurs i klassisk grekiska får lära mig ord som "purpurfiskare-porfureus";(alltså en som fiskar purpursnäckor. Jag vet dock fortfarande inte hur man räknar till tio på grekiska...
Hehe, allt beror ju på vilka texter man kommer att utsättas för ;-) I Mystakidis' lärobok i nygrekiska är förresten en av de första meningarna "O pateras mou einai sfoungaras" - "min far är svampdykare". Vad ger du mig för det??
Ok, du vinner! Antar att mindre frekventa uttryck har sin charm, precis som döda språk...;-)Nästan som någon sorts intellektuell lyx, att faktiskt ha sådan kapacitet att man kan lagra på sig ord och språk som man inte använder så ofta, för att när det behövs plocka fram dem. Som att duka med finporslinet när man får gäster! Men, som du säger, allt beror ju på vilka texter man utsätts för, eller hur ofta man har finfrämmande...
Haha, dagens ord!
SvaraRaderaKänns ungefär lika användbart som när jag i min nybörjarkurs i klassisk grekiska får lära mig ord som "purpurfiskare-porfureus";(alltså en som fiskar purpursnäckor. Jag vet dock fortfarande inte hur man räknar till tio på grekiska...
Hehe, allt beror ju på vilka texter man kommer att utsättas för ;-)
SvaraRaderaI Mystakidis' lärobok i nygrekiska är förresten en av de första meningarna "O pateras mou einai sfoungaras" - "min far är svampdykare". Vad ger du mig för det??
Ok, du vinner! Antar att mindre frekventa uttryck har sin charm, precis som döda språk...;-)Nästan som någon sorts intellektuell lyx, att faktiskt ha sådan kapacitet att man kan lagra på sig ord och språk som man inte använder så ofta, för att när det behövs plocka fram dem. Som att duka med finporslinet när man får gäster!
SvaraRaderaMen, som du säger, allt beror ju på vilka texter man utsätts för, eller hur ofta man har finfrämmande...
Ibland får man kanske bjuda sig själv på språklig bankett av pur lyxlystnad - helt enkelt :-)
SvaraRaderaBra ide :) När vi ändå så talar om mer eller mindre nyttiga ord så tycker jag
SvaraRaderaλοπαδοτεμαχοσελαχογαλεοκρανιολειψανοδριμυποτριμματοσιλφιοκαραβομελιτοκατακεχυμενοκιχλεπικοσσυφοφαττοπεριστεραλεκτρυονοπτοκεφαλλιοκιγκλοπελειολαγῳοσιραιοβαφητραγανοπτερύγων
är rätt lustigt.